Feministisk härskarteknik – En kort studie


Det finns feminister som diskuterar jämställdhetsfrågor på ett moget, lyhört och nyanserat sätt. Och så finns det de andra. De som inte har så många argument utan istället försöker framställa motparten som en hemsk människa eller som en inskränkt knäppgök som dillar en massa trams, så fort han tycker något som de själva inte håller med om. Allt för att få honom (eller henne) att hålla tyst. Här är några av de vanligaste knepen för att kväva obekväma åsikter:



# MORAL-KORTET går ut på att framställa motparten som en omoralisk människa med hemska värderingar; antingen genom att tolka och vinkla allting han säger på värsta tänkbara sätt eller genom att mer eller mindre gripa anklagelser ur luften.


Om du t.ex. säger att dagens feminism inte är helt bra, måste det betyda att du inte bryr dig om utsatta och förtryckta kvinnor. Eller om du säger att feminismen ibland överdriver den kvinnliga offerbilden (t.ex. genom att vinkla lönesiffror och andra uppgifter) kan det tolkas som att du förnekar att det finns särskilt allvarliga orättvisor mot kvinnor överhuvudtaget. Om du tycker att det är övervåld att knäcka näsbenet på en man som nyper en kvinna i rumpan, tolkas det som att du försvarar sexuellt ofredande.


En svår variant av Moral-kortet är när en feminist plötsligt och mer eller mindre orelaterat börjar räkna upp hemska saker som kvinnor blir utsatta för och försöker få det att låta som om du inte bryr dig om de sakerna. Om du t.ex. säger att feminismen har en del uppenbara brister, kan du få höra en lång harang om våldtäkt, kvinnomisshandel och vilken hemsk människa du är som inte verkar ta de sakerna på allvar.


En annan variant är att ställa orelaterade faktorer mot varandra. Om du säger att Fru Gårman-skyltar är löjeväckande och sänker feminismens trovärdighet, kan du få höra att du tydligen bekymrar dig mer om Fru Gårman-skyltar än om kvinnor som blir misshandlade och våldtagna. Det enkla svaret på detta är naturligtvis att man kan bry sig om utsatta människor utan att vara feminist. Människor som är emot våld har funnits mycket längre än feminism har funnits. (Och mig veterligen finns inga belägg för att våldtäkter minskar genom att man sätter upp en massa Fru Gårman-skyltar överallt.)




# OKUNSKAP-KORTET går ut på att framställa motparten som en mindre vetande person som verkligen inte är kvalificerad att uttrycka några åsikter. Åtminstone inte åsikter som feminister inte håller med om.


Ibland på ett hånfullt sätt ("Oj, vad lite du har förstått om den här frågan.") Ibland på ett aggressivt sätt ("Åååhh! Jag blir så irriterad på människor som uttalar sig om saker de inte har något begrepp om!")


Syftet är att få dig att känna dig så okunnig att du gör bort sig totalt om du fortsätter diskussionen utan att ändra åsikt.


"Läs på bättre" kan ibland också användas som härskarteknik. Det kan emellertid lika gärna bottna i en naiv, men fullständigt uppriktig, uppfattning kring saker. Många feminister läser böcker om jämställdhet och genus, och tolkar innehållet som absoluta sanningar istället för som det subjektivt vinklade material det faktiskt är. Praktiskt taget alla jämställdhetsfrågor har utrymme för olika åsikter och bedömningar. Om ditt argument inte innehåller något direkt sakfel, finns det alltså ingen egentligen anledning att be dig läsa på bättre.




# STENÅLDERS-KORTET går ut på att framställa motparten som en trångsynt person med åsikter som inte duger i ett modernt samhälle. Den sortens anklagelse är förstås inte alltid helt obefogad. Men ofta används denna härskarteknik när någon helt enkelt har åsikter om att män och kvinnor ibland är olika.


Ett vanligt exempel är:

"Vilket århundrade lever du på som tycker att..."


Det rappaste svaret här är förstås:

"Kanske ett århundrade där man accepterar att människor har olika åsikter. Du är välkommen dit när du vill."


Andra tänkbara svar när någon spelar ut Stenålders-kortet:

* "Menar du att om man inte tycker som du, har man inte kommit lika långt i utvecklingen som du? Inte särskilt ödmjuk inställning."

* "Har historien visat oss att nya sorters åsikter alltid leder till ett bättre och lyckligare samhälle?"


En tänkvärd sak med stenåldersanklagelser är att feminister ofta förnekar att de tror att könet är en social konstruktion. Som att det bara är en liten andel extremister som utgår från den ovetenskapliga tanken. Trots detta resonerar de i alla fall som att alla skillnader i statistiken måste bort. Varför, om de nu accepterar tanken på att män och kvinnor är olika och av naturen vill olika saker? Hur ska vi kunna ha största möjliga frihet om män och kvinnor måste välja samma saker i samma utsträckning?




# MANSPLAINING-KORTET används för att framställa män som dryga typer som tror att de alltid vet bäst. Det kan förstås finnas män som verkligen tror att kvinnor vet mindre inom en del mansdominerade områden, vilket i så fall också är en viktig fråga. Men ofta spelas Mansplaining-kortet ut så fort en man har en annan åsikt än en feminist och argumenterar för den åsikten. Budskapet verkar då vara ungefär att mannen ska tiga i församlingen.


Förslag på motargument kan vara:

* Mansplaining-anklagelser är feminismens motsvarighet till "Såja, lilla gumman."

* Varför inte värna om jämställdhet istället för att sprida sexistiska uttryck?


I vissa sammanhang kan följande fungera:

* Mansplaining = När en man har rätt och det irriterar feminister.


Det är värt att notera att feministiska män ofta är väldigt tvärsäkra. De säger ofta saker i stil med "Oj, vad lite du har förstått om det här ämnet" och "Nu ska jag förklara för dig vad feminism egentligen är för något". Trots detta blir manliga feminister aldrig anklagade för mansplaining. Tydligen är det okej att vara en orubblig besserwisser så länge man har åsikter som feminister håller med om...




# VITA KRÄNKTA MÄN-KORTET används för att nedvärdera män som tagit illa upp av någon åsikt eller liknande. Visst kan det finnas människor, både män och kvinnor, som ibland har lite för lätt att övertolka och överdramatisera saker (även om det naturligtvis går att ha olika åsikter om exakt var gränsen går). Men ofta används Vita kränkta män-kortet väldigt lättvindigt, som om det måste vara löjeväckande så fort en man protesterar mot saker han tycker känns orättvisa. Ibland kan t.o.m. ett feministiskt debattinlägg avslutas med "Nu får vi se hur många lättkränkta män som dyker upp och gnäller över det här." På så vis klargör man redan från början att en man ska betraktas som pinsam och bortgjord om han har en avvikande åsikt i frågan.


Förslag på motargument:

* "Vita kränkta män" är feminismens motsvarighet till "Pojkar ska inte gråta."




Samtliga ovanstående feministiska härskartekniker går ut på att kväva obekväma åsikter, då man har svårt att acceptera att människor tycker olika. Alla feminister använder inte sådana här fula knep. Och i rättvisans namn finns det människor som inte är feminister som också använder liknande taktiker, medvetet eller omedvetet. Men om du brukar debattera med feminister kommer du troligtvis att råka ut för sådana här metoder om du inte redan gjort det. Då kan det vara värt att känna till hur de fungerar.


Se dock till att inte själv sänka dig till samma nivå. Förklara hellre lugnt att diskussioner blir bättre när man använder sig av argument än när man nedvärderar och förminskar motståndaren. Och om det inte hjälper är det kanske bättre att avsluta diskussionen.




 

*